Det här måste vi prata om i skolan!

Internets fallgropar

Under veckan har vi utforskat möjligheterna med internet, men också tagit reda på mer om fallgroparna. Vi har lärt oss mer om hur vi kan skydda oss från människor som vill oss illa på internet.  (Texten vi läst  finns i Google Classroom.) Vi samtalade om näthat, nätfiskare, kontokapning, groomingmobbning och BRIS. I Exit ticket framgår att ni tillägnat er ny kunskap ( ni fick reflektera utifrån frågan; vad visste jag om det här när jag kom till lektionen och vad vet jag när jag lämnar lektionen?)

(Nät)mobbning

Just nu befinner vi oss mitt i läsäventyret tillsammans. Boken vi läser (”Gilla hata horan” av Johanna Nilsson) skapar känslomässiga reaktioner och öppnar upp för rika samtal varje gång vi ses. Vi är några sidor ifrån att mobbningen på Internet ska börja, eller har den kanske redan börjat?

I veckan samtalade vi om Leonard och hans pojkvän Fredrik som bjuder alkohol på sina elever som går i nian (!). Vi samtalade också om onda och goda handlingar utifrån diskussionen om Hitler som förs i boken.  Vi pratade om den ”klassiska” mobbningen, men också om nätmobbningen som breder ut sig mer och mer…

#metoo 

Efter högläsningen samtalade vi om #metoo. I boken utsätts Jonna för sexuella trakasserier av Robin  (skolans populära kille) under en fest. I boken står det: ”Han lirkar in ett finger mellan två knappar bak i ryggen”. Jag rycker till. /…/ Han klämmer på mitt ena bröst. Jag ryggar bakåt och försöker krångla mig ur hans grepp. Jag kommer inte loss.”

Efter trakasserierna mot Jonna kränker dessutom Robin en av lärarna. Jonna vill  gå hem, men det vill inte Gloria. Hon vill också dansa med Robin. När Jonna berättar att Robin tafsar svarar Gloria: ”Det gör alla killar. De är sådana. Man får stå ut.” Jonna svarar; ”jag vill inte”. Gloria skriker; ”men stick då”. Jonna går. Det skrattas bakom hennes rygg. Hon hör ord som; ”överkänslig, böganhängare, lesbisk, Lebb-Jonna, hora.” I boken läser vi; ”Jag går, går, går. /…/ Jag måste ringa mamma. Jag rotar runt i tygkassen, får inte fatt i mobilen, börjar grina”…

 


Hur skriver man på webben?

Läsa och skriva på webben

Nu ska du få möjlighet att lära hur man skriver på webben genom att samtala om hur du själv läser på webben och därefter bygga på kunskapen genom att läsa utdrag ur boken Skriva för webben av Erik Geijer och samtala i par om texten. Vidare får du skriva analyserande, resonerande (svenska 1) och utredande (svenska 2 och 3) texter.

Vår utgångspunkt var följande: (utdrag ur bokens inledning)

Många tror att de texter som fungerar bra på papper även fungerar bra på webben. Det är ett missförstånd som leder till tusentals ineffektiva webbtexter och i förlängningen till misslyckade webbplatser. Inse att människor läser på ett helt annat sätt när de surfar på nätet jämfört med när de läser något på papper, och anpassa dina texter efter det. Tänk även på att på nätet är läsarna fler. Deras bakgrund, kunskaper och åsikter varierar mycket mer än vad du är van vid. […] I framtiden kommer troligen de flesta av oss att skriva texter som vi publicerar på nätet. Då blir det viktigt att veta lite om hur man ska göra, och därmed om hur människor läser på nätet.

Reflektion

Ni hade lätt att känna igen er i texten eftersom ni varje dag läser på webben i olika sammanhang. I era texter och i Geijers bok framgår hur viktigt det är att man snabbt kan få överblick när man läser; det som är viktigt för läsaren ska synas direkt. Om inte, så är det lätt att klicka sig vidare till en annan sida. I samband med arbetet fick ni också repetera lässtrategier och hur man skriver tillgängliga texter.

Kan man använda Wikipedia som källa i skolarbete?

Använder du Wikipedia som källa i skolarbete?

Följande undervisningsaktivitet formades i samband med Läslyftet och syftar till att stärka dina kunskaper i källkritik. Att tänka kritiskt och granska källor är nödvändigt för alla. Vi har bland annat använt oss av Webbstjärnans guide för källkritik på internet.

Du som har tillgång till en dator och uppkoppling till nätet har fler resurser för att skaffa fram fakta och dra egna slutsatser än någon någonsin haft tidigare. I den digitala kompetensen ingår att du bör kunna hantera Internet och förstå hur källor på Internet skapas och kan användas. Om inte annat för att du själv ska slippa bli lurad och sprida falsk information vidare. (Alexanderson, Kristina (2012) Källkritik på internet. Webbstjärnan).

Zooma in Wikipedia!

I förväg (flipped classroom) tittade ni på filmklippet Förstå kunskapskraven; om källkritik – resonera om källans trovärdighet i ämnet svenska (UR)Filmen tar upp hur man kan granska bland annat Wikipediaartiklar genom att fokusera på referenser, diskussion och historik.

Vi startade lektionen med att ”tänka högt” i grupper och spontant samtala om vilka erfarenheter vi har av att använda Wikipedia som källa. Det visade sig att nästan alla undviker att använda Wikipedia som källa i skolarbete, men söker däremot information där på fritiden. Vi tog oss an följande fråga; varför använder vi inte Wikipedia som källa i skolarbete?

Vidare lyssnade vi till en adjunkt som resonerade om Wikipedia som källa och vi kom fram till att man kan använda Wikipedia som en startpunkt för att få överblick kring ett ämne, men att vi söker mer information via artikelns referenser. Utifrån resonemanget arbetade vi vidare genom LÄR-PAR-metoden och utforskade och granskade en Wikipediaartikel utifrån referenser, diskussion och historik-flikarna.